Demokratin 100 år

Sverige firade 100 år av demokrati 2021 med anledning av införandet av allmän och kvinnlig rösträtt 1921. Med allmän rösträtt blev kvinnorna också valbara och fem kvinnor valdes in i riksdagen, en, Kerstin Hesselgren, till första kammarsalen. Det tog dock lång tid innan kvinnor kunde ta samma utrymme som männen. I dag har sex av de åtta riksdagspartierna kvinnliga partiledare och det feministiska partiet FI leds av två kvinnor. Vad betyder det för demokratin, feminismen, jämställdheten och politiken? Hur är det att vara politiker och kvinna i dag – och hur var det förr? Hur påverkas kvinnliga politiker av de radikalnationalistiska röster som i dag tar plats i de beslutande församlingarna?

Samtalsserien är ett samarbete mellan Diskrimineringsbyrån Gävleborg och Föreningen Ordfront och filmerna finns tillgängliga här på Diskrimineringsbyrån Gävleborgs hemsida och Mänskliga Rättighetsdagarna.

Samtalen innehåller fyra personliga berättelser och ett forskarsamtal om den allmänna rösträtten och vad den egentligen innebar – var den så allmän egentligen?​​​​​​​